faker

Ni är alla en del av idealet. Genom att falla för idealet så är ni en del av idealet. Men det är inte det jag ska klaga på just nu.

Utan att vissa verkar tro att det är okej att säga till någon att den är för smal, men inte okej att säga till någon att den är för tjock. Jaha? Så varför kan man inte säga till någon att den är för tjock? Jo, för det är ju taskigt. Det är ju något negativt. Det är ju taskigt att säga så till någon.

Men att säga till någon att den är för smal är okej? Ja, för det är ju inget man ska ta illa upp för, man ska bara tacka och ta emot.

Ja ni fattar vad jag menar? Genom att tycka att det är okej att säga att någon är för smal så stödjer ni det smala idealet. Och det är jävligt många som säger att folk är för smala dagligen, oftast om kändisar. Sluta klaga på att t.ex nicole richie är för smal(okej, inte för tillfället) för ni stödjer bara idealet om ni tycker det är okej. Om jag skulle lägga upp en bild på en överviktig tjej och skriva om att hon var för tjock, hur skulle ni då reagera?

Tjejer(även killar) blir sårade av att höra sådant(bli anklagade för att vara för smala). En av mina vänner är väldigt smal, och innan fick hon ofta höra att hon var för smal. Tillslut sa hon bara: Men varför står du till mig och säger att jag är för smal? Titta på henne där borta, ska du inte gå och informera henne om att hon är för fet? Men nejnej, det kunde hon ju inte göra, "det är ju taskigt."

You're making me sick.

& nu kanske ni tänker att jag är en del av idealet genom att falla för det, men nej, jag fick mina ätstörningar för 5 år sen och det pga att smal var det enda jag var, det blev min grej. Vad skulle jag vara utan min vikt? INGENTING.

Helg, mucho härligt att finally vara ledig.
Ska shoppa med en av mina girls idag.
Ny jacka,nya skor, nya jeans, tröjor. Härligt.

i eat too much to die,
& not enough to stay alive
i'm sitting in the middle waiting

 Är hon snygg eller är hon snygg?

02:00 - jag kan inte sova. Hungern och suget efter mat blir starkare på nätterna. Och så fryser jag så jävulskt. Det finns stunder då jag hatar ana. Det är en av de stunderna just nu.

Sitter och myser i mitt täcke. Var nyss ute och joggade. Ska snart ta på mig ett par leggings och en stor stickad tröja. Ska till göteborg. Så jag reser nog i en liten mys outfit. Har fortfarande ont vid mina höftben sen igår. Ett par av mina jeans sitter jätte tight över mina höftben. Så dom är typ svullna.

Hawty.

Lite om mig då.
Har haft ätstörningar i 5 år tillbaka.
Att vara smal blev snabbt 'min grej'. och pressen att vara smalast blev snabbt starkare och starkare.

Har ett BMI på 15.

Det värsta med detta är att all glädje jag visar är ett skal. Alla tror att jag alltid är så glad och stark. Därav namnet på bloggen: Faker. Yes. I'm a faker.

Vissa dagar blir det för mkt. Då bestämmer jag mig för att inte vara sådär fejk i skolan. Utan bara vara som jag verkligen är, innerstinne. Men så fort jag kliver in i korridoren och ngn av mina kompisar tittar på mig, ler jag stor och säger heeeej. Det GÅR inte att vara äkta. Det är inte så att jag känner glädje så fort jag kliver in i korridoren och träffar dom. Men det där påklistrade leendet kommer omedvetet, automatiskt, utan att jag vill det. It's not true happiness. it's fake happiness. I'm a faker.

Så nu vet ni:) tråkigt inlägg. Men kände mig tvungen att "presentera" mig.