Inbillad fulhet
Jag vill bara krama om henne och få henne att förstå. Jag vet att det finns personer som lider av någon slags sjukdom som gör att de tror att de är otroligt fula, även om de är vackra.
Så ibland så tänker jag att jag kanske bara inbillar mig ibland. Jag kanske är motsattsen till klumpig, stor, tjock och äcklig. Jag kanske egentligen är graciös, lätt och nätt? Nej. Jag vågar knappt tänka det faktiskt. Jag är tjock. Jag bara VET det. Jag vet det.
Tänk så här: så som du skrev i slutet kanske din kompis tänker..
"Jag kanske bara inbillar mig. Jag kanske är motsattsen till ful? Jag kanske är så vacker att killar egentligen inte ens vågar komma fram till mig. Nej. Jag vågar knappt tänka det faktiskt. Jag är ful. Jag bara VET det. Jag vet det."
Kanske du "vet" att du är tjock på samma sätt som din kompis "vet" att hon är ful? Precis som du skrev. Du MÅSTE våga tänka så!
du tänker på EXAKt samm vis som din kompis ni är båda två olika delar av samma sjukdom, sjukdommen där man tycker att man e ful.
Håller med föregående kommentarer, precis så är det. Tror du att en doktor skulle ifrågesätta en "tjock" människa angående ätstörningar? Hon/han måste nog ha rätt så starka misstankar för att säga det till din mamma. Eller vad tror du han grundar sina misstankar på?
Hoppas verkligen att du kommer ur det här snart, och börjar ta åt dig "J's" fina kommentarer :) Börjar tänka realistiskt :)