faker

Har precis kollat på filmen Dying to dance. En tjej som dansar balett och sedan utvecklar en ätstörning, väldigt intressant. Kolla här.

Okej, some girls har frågat om jag vill bli frisk.
Here's the thing, jag är pro-ana. Jag vet inte vad jag skulle ta mig till utan anorexin. Jag skulle tappa kontrollen och äta mig fet, fet, fet, fet. And sure, jag klagar ofta, men främst över hungern, hungern tillhör inte anorexin, hungern är djävulen och anorexin hjälper mig att hålla mig borta från djävulen, som bara vill mig illa. Jag hatar att behöva säga det på ett så löjligt sätt, jag känner mig verkligen sinnesjuk när jag kallar hungern för djävulen och sånt.

Men självklart undrar jag hur det hade varit om jag inte fått den här ätstörningen. Det var fem år sen jag gick utan tankar på att jag var fet, fem år sen jag inte började dagen med att ställa mig framför spegeln och vrida och vända mig och hata mig själv, det var fem år sen jag åt med gott samvete. Klart jag skulle vilja låta bli att hata mig själv, ingen vill ju det? Klart jag inte vill håna min egen spegelbild. Klart jag inte gillar att träna tills det känns som att jag ska spy. Klart jag hatar att duscha kallt. Klart jag hatar att vara hungrig. Men om det betyder att jag måste bli fet för att slippa allt det, då är det inte värt det.

Innan nicole gick ner i vikt så var hon ju väldigt mullig, och om hon klarar det så kan jag.
right?

Ännu en dokumentär :) endel har väl sett den men aja.

"Skulle vilja vara frisk, men samtidigt vet jag inte vem jag skulle vara då och hur det skulle vara och vad jag skulle göra istället. Ätstörningen har blivit en identitet."

Detta är inte jag som skrivit utan en annan tjej med en ätstörning, hoppas verkligen inte du tar illa upp om du läser detta. Tyckte bara de där stämde så jävla bra på hur man kan känna. Jag själv har länge känt mig väldigt annorlunda jämnfört med andra anorektiker. Anorexin har inte tagit över min personlighet, jag har vänner och lever någorlunda normalt. Förutom att jag inte vet vad jag skulle ta mig till om någon är smalare än mig. Det var så jag fick min äs, en ny tjej började i klassen och jag var osäker på om jag fortfarande var smalast (hon var väldigt smal) jag gick i 3:an då och det var nog där det började. Många har skrivit att jag är modig som vågar komma ut med min anorexi och tankar om den osv. men jag själv tycker inte jag är så modig, det är mest skönt att få ur sig allt :)

när jag tvivlar så hjälper den här bilden.
jag ska klara detta.

'cause thats not what i want.

Jag tycker det där med BMI iofs är ett väldigt bra sätt att kunna veta hur "smal" man egentligen är. Men samtidigt har vi alla olika propotioner. Det sägs att man dör om man har ett BMI under 10. & under 18 är undervikt. Själv har jag 14 blankt för tillfället. Men perfektion är ingen siffra.

vill du veta ditt BMI?

Jag ska lyckas på riktigt nu, även fast jag bara äter ungefär en måltid om dagen så är jag alltid lika fet. Från och med idag är det a no food rule. Självklart kommer jag ju äta då och då, men jag vet att jag kan försöka mer än vad jag gör.
Perfection is my goal, and failure is not an option.

Okej, here's the deal, jag ska berätta lite om min ätstörning, har ni något mer ni vill veta så är det bara att fråga, så ska jag försöka svara. En grej till, jag vet att jag är sjuk och att vissa har svårt att förstå mig, men kommentera inte något taskigt för det.

Träning
Jag tränar 2-3 timmar varje dag.
Jag går upp vid klockan 6:00 varje skoldag och joggar 5 km, det tar en halvtimme. Efter skolan så dansar jag i 1 timme, har självklart pauser i mellan, dom är inte med räknade. och sen dansar jag vid 7 tiden på kvällen ännu en timme. Sen gör jag även ca 500 situps och träning för låren.

annan förbränning
All kyla ni kan tänka er, eftersom kroppen måste kämpa för att hålla sig varm så förbränner man kalorier. Jag har alltid fönstret öppet ett tag i mitt rum så att det är kallt där, jag duschar kallt, och anstränger mig inte för att klä mig särskilt varmt nu när det är vinter.

Mat
Jag äter en måltid om dagen, och äter oftast bara när jag måste.

vad?
Jag äter mest grönsaker, broccoli, gurka, sallad, selleri, morötter. Eller knäcke bröd. Ibland gör jag buljong och kryddar den med cayenne peppar, det ökar förbränningen (cayenne peppar) eller havregryns gröt med kanel, kanel förbättrar också förbränningen. Frukter, främst äppel.

Absolut inte
Dricker ALDRIG mjölk till något. Det är onödigt när man kan dricka vatten, och ingen blir misstänksam när man nekar till mjölk. Jag säger bara att jag tycker det är äckligt. speciellt tanken på att det kommer ifrån en ko.
Friterat. Ni fattar varför.
Bakelser.

Ursäkter
Ringer mamma/pappa när jag är med en kompis säger jag alltid att jag äter hos kompisen.
Är jag hemma så går jag ofta ut en liten stund innan vi ska äta och säger att jag ska till en kompis och äter där, egentligen så tar jag en powerwalk.
Jag säger att det var god mat i skolan och att jag inte vill ha så mycket mat.
Jag säger att jag åt på hemkunskapen och inte orkar äta ännu en gång.
Jag säger att jag mår illa.
jag säger att jag har migrän.
Efter att min syster hade godisförbud i ett halvår för att få 1000 kr, så sa jag att jag ville ha i ett år och få 2000 kr, och sen när det var över så sa jag att jag ville ha ännu ett år för att jag "ändå redan vant mig".  Då tycker ingen det är konstigt att man tacker nej till godis.
Och när jag nekar till andra onyttigheter som fritterat säger jag bara att jag inte vill bidra till miljöförstöring och dåliga arbetsvilkor där de framställer palmolja (som det är i de flest bakelser) eller så har jag bara "blivit lite nyttigare".

När suget blir för mycket
Då fryser jag in små funlight kuber och äter det. Kallt, sött & gott. Men inget socker.
Eller så tar jag och blandar chokladpuddings pulver med vatten och fryser in likadant.