hos mamma, igen.
Förlåt för att det inte blev någon uppdatering igår, men jag följde med en kompis hem efter skolan och kom hem för en stund sen. Hon bor här ute vid mamma, så jag är hemma hos mamma igen. Mamma och jag har pratat. Hon berättade om vad min läkare sagt och att hon inte ville gå bakom ryggen på mig. Jag låtsades bli förolämpad och sa att jag inte vill ha henne som läkare nu eftersom hon inte litar på mig. Antar att mamma tyckte jag var lite löjlig som begär att min läkare ska utesluta ätstörningar bara för att jag ska känna att hon litar på mig... Men mamma sa att hon litade på mitt ord, att jag inte har några problem med maten alltså. Jag är så lättad! Men samtidigt känns det lite konstigt, borde inte mamma var lite orolig åtminstone? Bara lite? Äsch, jag gör ju inte detta för uppmärksamhet, helst vill jag att hon ska lämna mig ifred. Men det verkar inte som hon förstår det allvarliga med en ätstörning?
Nu måste jag duscha sen ska jag in till stan med syrran, måste kolla efter skor eftersom jag inte han det igår, sen ska vi köpa present till pappas tjej som fyller år på lördag!
Kommentarer
Postat av: Josie
Det låter faktiskt inte som att din mamma förstår allvaret med en ätstörning, men å andra sidan vill du väl ändå inte ha henne i hälarna. Men tycker ändå hon borde visa några tecken på orolighet, men det verkar inte så.
Postat av: Lia
Din mamma verkar lita på dig men hon kommer att gråta många och bittra tårar den dagen hon inser att du fört henne bakom ljuset och hon inte sett något.
Var ärlig med dig själv och din mamma istället. Du kommer att må bättre av det.
Trackback
